Så ska skyddet mot ID-bedrägerier stärkas

För att stärka skyddet mot identitetsbedrägerier föreslår Skatteverket att ett Nationellt ID-center inrättas. Förslaget är en del av ett regeringsuppdrag som presenterades nyligen.

Stora vinster för brottslingar

Identitetsbedrägerier blir allt vanligare och skadar både enskilda personer och samhället i stort. Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor per år, och en stor del av dessa pengar kommer från just identitetsrelaterad brottslighet.

Regeringens uppdrag

Mot bakgrund av den ökande brottsligheten har regeringen gett Skatteverket, Polismyndigheten, Migrationsverket och Statens servicecenter i uppdrag att ta fram förslag för hur arbetet mot identitetsbrott kan stärkas. Målet är att öka kunskapen om identitetsfrågor och förbättra samarbetet mellan myndigheter – både på ledningsnivå och i det praktiska arbetet.

Erfarenheter från andra länder

I arbetet har man studerat liknande ID-center i Norge, Danmark och Nederländerna, där resultaten har varit positiva – kontrollerna har blivit effektivare och identitetsmissbruket har minskat.

Sista fasen av uppdraget

Regeringen beslutade redan den 14 november 2024 om tre uppdrag kopplade till identitetsområdet. Två av dem är nu avslutade, och det sista – förslaget om ID-centret – slutredovisas nu. Regeringen väntas fatta beslut om genomförandet under hösten, men planeringen har redan börjat.

Ett nytt Nationellt ID-center

Skatteverket föreslår att ett Nationellt ID-center ska skapas för att:

• förebygga och motverka identitetsbedrägerier,
• förbättra kvaliteten på identitetskontroller,
• samordna Sveriges arbete med identitetsförvaltning.

– För att komma åt identitetsbedrägerier måste vi stärka kompetensen, samarbeta bättre och använda mer effektiva verktyg. Ett Nationellt ID-center skulle göra Sverige bättre rustat mot att identiteter används i brott, säger Andreas Lundberg, ansvarig för regeringsuppdraget på Skatteverket.

Centrumets uppdrag

Centret ska organiseras inom Polismyndigheten och byggas upp i samarbete med de övriga berörda myndigheterna. Det ska erbjuda stöd och utbildning inom bland annat:

• dokumentgranskning,
• biometri (t.ex. fingeravtryck och ansiktsigenkänning),
• metoder för att upptäcka falska identiteter.

En grundpelare i samhället

Centret ska också följa utvecklingen inom området för att säkerställa att Sverige har aktuell kunskap och kan lära av nya erfarenheter.

– Identitetsförvaltningen är en grundpelare i samhället. När den inte fungerar påverkas både rättssäkerheten och förtroendet för myndigheterna. Vid komplicerade ärenden ska centret fungera som ett expertstöd och kontaktpunkt för misstänkta falska handlingar, säger Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

---