AI: både hot och hopp för svenska myndigheter

Bedrägerier riktade mot offentlig sektor ökar kraftigt i Sverige. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, blir bedrägerierna dessutom allt mer sofistikerade. Trots detta uppger flera myndigheter att de saknar resurser och rätt verktyg för att bekämpa hoten.

Saknas resurser

En ny studie från SAS Institute visar att användandet av AI för att lura myndigheter, kommuner och offentliga system har ökat kraftigt de senaste 5 åren. Samtidigt är det bara 11% som uppger att de har alla nödvändiga resurser för att agera.

Bluffakturor

Under den senaste tiden har flera uppmärksammade fall visat hur sårbara systemen kan vara. Nästan var tredje kommun i Sverige, omkring 100 stycken, har drabbats av bluffakturor. Enligt studien utnyttjar bedragare brister i kontrollrutiner och digitala system på ett systematiskt sätt, ofta med hjälp av ny teknik.

Stora pengar

Bedrägeriförsöken orsakar stora problem för myndigheternas verksamhet och tär på resurserna. Det handlar om stora belopp som i stället hade kunnat gå till exempelvis vård, skola och omsorg.

Förväntas öka

I dag är de vanligaste bedrägerierna inom offentlig sektor i Norden betalningsbedrägerier, identitetsbedrägerier och bedrägerier kopplade till socialförsäkringar. Under de kommande 5 åren väntas framför allt identitets- och betalningsbedrägerier öka, en bild som delas av de svenska representanterna i studien.

AI mot AI

Så hur ska de nya AI-bedrägerierna bekämpas? Med samma teknik!

AI pekas nämligen ut som den mest lovande lösningen för att stoppa bedrägerierna. Nästan hälften av de svenska myndigheterna uppger redan i dag att de använder AI, eller så kallade prediktiva modeller, för att upptäcka misstänkta mönster.

Krävs rätt teknik och kompetens

Inom två år beräknas hela 95 procent av myndigheterna ha infört någon form av AI-baserad teknik i sitt arbete.

– Myndigheterna ser hur AI används för att genomföra mer avancerade bedrägerier. Det positiva är att de också förstår att AI är vägen framåt för att stoppa dem. Men utan rätt teknik, kompetens och resurser blir det svårt att agera effektivt, säger Natasa Vlajic på SAS Institute.

Inte bara ekonomiska förluster

Studien visar också att bedrägerier inte bara leder till ekonomiska förluster. Hela 96 procent av de svarande myndigheterna anser att bedrägerier påverkar medborgarnas förtroende negativt, och var fjärde bedömer påverkan som allvarlig.

Kanske är det därför inte förvånande att två av tre myndigheter ser kampen mot bedrägerier som en av sina viktigaste uppgifter framöver.

Bättre resurser och rätt satsningar

Samtidigt finns utmaningar. Det saknas fortfarande tillräckliga resurser och nästan hälften pekar på begränsad budget som det största hindret. Ändå uppskattas så mycket som 17 procent av myndighetsbudgeten kunna frigöras genom mer effektiv bedrägeribekämpning. Med rätt satsningar kan vinsterna alltså bli betydande – både ekonomiskt och för tilliten till samhället.

---

Resultat från undersökningen

• 71 procent anser att AI-drivna bedrägerier har ökat de senaste 5 åren.

• Endast 11 procent anser att de har alla nödvändiga resurser för att agera.

• 48 procent pekar ut begränsad budget som största hinder.

• 17 procent av myndighetsbudgeten bedöms kunna frigöras genom effektiv bedrägeribekämpning.

• 96 procent uppger att bedrägerier påverkar medborgarnas förtroende negativt, 24 procent ser påverkan som allvarlig.

• Endast 22 procent anger bedrägeribekämpning som högsta prioritet, lägst i Norden.

(Representanter för 1 300 myndigheter har svarat i undersökningen, bland dem 100 svenska myndigheter)

---