Gör bankerna tillräckligt?

Trots rapporter och nyheter fortsätter bedragare att tömma sina offers bankkonton. När bankerna gång på gång nekar ersättning till de som förlorat sina livsbesparingar sänds en tydlig signal: det är den enskilde individens fel.

Allt större kritik riktas nu mot bankerna och kraven på att de måste göra mer för att förhindra bedrägerier ökar.

Lurades att swisha sina besparingar

81-åriga John-Erik Johansson lurades att överföra 100 000 kr till bedragare.

De utgav sig för att ringa från hans bank och påstod att han hade utsatts för en id-kapning. 100 000 kronor hade försvunnit från hans bankkonto och nu skulle de hjälpa honom att skydda sina pengar.

Istället lurades John-Erik att överföra pengarna direkt till bedragarna.

Nekas ersättning

John-Erik anmälde bedrägeriet, men Nordea nekade till ersättning. Då vände sig John-Erik till Konsumentombudsmannen, KO, som överklagade beslutet till Tingsrätten. Tingsrätten valde dock att gå på Nordeas linje och ansåg alltså att banken inte borde hållas ansvarig.

Högsta domstol backar banken

KO överklagade Tingsrättens beslut, men inte heller Högsta domstol ansåg att banken borde hållas ansvarig eftersom John-Erik själv genomfört överföringen. Att bedragarna utgav sig för att ringa från banken och att han gjorde överföringen i tron om att han skyddade sina pengar vägde inte tillräckligt tungt.

Äldre värderar bankens information. I en färsk undersökning från Mastercard (vanor och attityder kring digitala betalsätt för personer över 70 år) uppger 65% att banken är den viktigaste aktören som kan bidra till att öka deras kunskaper kring digital ekonomi och betalningar.

Saknas praxis

KO:s ståndpunkt är att bankerna måste ta ett större ansvar för att skydda sina kunders pengar. Samtidigt anser de att det saknas tillräcklig domstolspraxis för bedrägeriärenden som John-Eriks.

Fler vägledande domar

Genom att fler fall tas upp i högsta domstol hoppas KO på ytterligare vägledande domstolsbeslut. Förhoppningen är inte bara att hjälpa fler offer att få tillbaka sina pengar, utan även att kraven på bankerna skärps.

Stämmer sin bank

John-Erik är inte ensam om att överklaga bankernas beslut. Jalal Mansour driver kemtvätt i Södertälje och förlorade 178.000 kronor i samband med ett bedrägeri i oktober 2022. Nu stämmer Jalal banken efter att han nekats ersättning för bedrägeriet.

Lurades att uppdatera sitt BankID

Bedragare lurade Jalal att uppdatera sitt mobila bank-id via ett falskt sms, vilket gjorde att de senare kunde tömma hans sparkonto. Efter att han polisanmält händelsen och meddelat Nordea fick Jalal avslag för ersättning med motiveringen att han brutit mot bankens säkerhetsavtal genom att fullfölja signeringen.

Agerat grovt vårdslöst

I beslutet hänvisar Nordea till avtalets varningstexter om att aldrig ladda ner bank-id på uppmaning av någon annan. Enligt Nordeas presstalesperson gör banken individuella bedömningar vid bedrägerier och prövar om kunden har agerat grovt vårdslöst, det som på juridiska kallas för “särskilt klandervärt” beteende.

Banken har bevisbördan

Stefan Stråhle är tidigare polis och nu verksam vid Brottsofferbyrån. Han är kritisk mot Nordeas utredningar och påpekar att Högsta domstolen slagit fast redan 2022 att banker måste kunna bevisa att kunden agerat ”särskilt klandervärt” för att kunna neka ersättning vid så kallad ”vishing”.

Enligt honom borde det påverka banken beslut huruvida offret misstänkte att hen var utsatt för bedrägeri eller inte.

Politiska beslut

Flera politiska förslag har lagts fram för skärpta krav på banker att förebygga bedrägerier och ersätta bedrägerioffer. Det återstår att se vad som sker under det kommande året, men mycket pekar mot att bankerna kommer behöva ta ett större ansvar i framtiden.

---