Vad är digital skimming?

Mer än var tredje svensk över 70 år har utsatts för digitalt bedrägeri, enligt en ny undersökning från Mastercard. Många uppger att de har svårt att ta till sig nya digitala betalsätt och oroar sig för att utsättas för bedrägeri.

I detta inlägg tittar vi närmare på en ny bedrägerimetod som ökat markant på kort tid: digital skimming.

En ökad utsatthet

Under initiativet Betalningshjälpen har Mastercard, tillsammans med några av Sveriges största banker och organisationen SPF seniorerna, undersökt äldres vanor och attityder kring digitala betalningar sedan 2021. De senaste resultaten visar på en ökning i både utsatthet och oro bland äldre.

Banken spelar en viktig roll

Utsattheten för digitalt bedrägeri bland personer över 70 år låg på 36 procent under 2025. Det är en ökning med 5 procent från året innan. Fler tycker också att det är svårt att ta till sig digitala betalningar och oroar sig för att göra fel.

Av de tillfrågade uppger 65% att banken är den viktigaste aktören som kan bidra till att öka deras kunskaper kring den digitala ekonomin och betalningar.

Digital skimming

I takt med att betalmetoderna har utvecklats så har även bedragarna vässat sina metoder. Idag kan du enkelt lägga till en virtuell version av dina betalkort till en smarttelefon, något som bedragare inte är sena att utnyttja.

Så här kan det gå till när bedragare lurar till sig en digital version av ditt betalkort.

Steg 1

Du blir kontaktad av en person från din bank. De ringer med anledning av ett ovanligt köpbeteende kopplat till ditt konto och vill kolla att allt är okej.

Personen är korrekt och verkar kunnig, hen ber dig att bekräfta att du bor på adressen X och att följande kontaktuppgifter stämmer.

Steg 2

Efter att dina uppgifter har bekräftats, frågar de dig om 2 transaktioner från Malaga, eller någon annan ort där du inte befinner dig. När du svarar att du inte gjort några sådana köp konstaterar de att du är utsatt för ett bedrägeri. Men oroa dig inte, banken är här för att hjälpa dig!

Steg 3

Bankpersonen förklarar att de har stoppat transaktionerna, men de behöver din hjälp för att blockera ditt konto. Hen förklarar att du kommer att få en kod skickad till dig.

Personen i telefonen varnar i förväg för att det kommer att stå att du inte ska dela koden, men försäkrar dig om att det är helt i sin ordning att hen får ta del av den. Det är ju för din säkerhet.

Steg 4

Även fast det känns lite läskigt så delar du koden och bankpersonen förklarar att ditt konto nu är skyddat. Tack och lov att banken hann hjälpa dig att stoppa bedrägeriet!

Eller..?

Vad hände här egentligen?

Det korta svaret är att koden du uppgett är en bekräftelsekod för att ansluta ditt kort till en smarttelefon, bedragarnas telefon. När kortet väl är inlagt kan de använda det utan begränsningar och betala för elektronik och dyra märkesvaror.

Men hur är det möjligt om du inte gett ifrån dig några kortuppgifter under samtalet?

Första fasen: inhämtning av kortuppgifter

Den här typen av bedrägerier sker ofta i två faser. Den första fasen, där själva kortuppgifterna inhämtas, sker med hjälp av phishing-metoder. Det kan vara en tävling via sociala medier eller ett personligt erbjudande om att köpa något extra billigt. Det är i detta steg som offret lämnar personliga uppgifter och kortinformation.

Andra fasen

När bedragarna väl har samlat in uppgifterna väntar de ofta några veckor innan de inleder fas 2, dvs. telefonsamtalet från din ”bank” som vi beskrev i början.

Koden som skickas under samtalet kommer faktiskt från din riktiga bank, men inte av den anledning du tror, utan för att godkänna att ditt betalkort läggs till i en digital plånbok.

Banken behöver inte din hjälp

Faktum är att banken aldrig behöver din hjälp, eller tillåtelse, för att stoppa ett bedrägeri.

Om du blir uppringd av någon som påstår sig komma från din bank ska du aldrig lämna ut några uppgifter eller koder, och under inga omständigheter legitimera dig med ditt BankID. Be om att själv få ringa tillbaka och använd bara telefonnummer som du själv letar fram.

Fler insikter från Mastercards undersökning

• Var femte person (20 procent) tycker att det är svårt att ta till sig digitala betalmetoder. En tydlig ökning från 2024 då siffran låg på 13 procent. 
• Drygt två av fem (44 procent) uppger att rädslan för att göra fel är det största hindret när man betalar digitalt.
• Var femte person (20 procent) vill lära sig mer om digitala betalningar.

• 65 procent uppger banken som den viktigaste aktören som kan bidra till att öka deras kunskaper kring den digitala ekonomin och betalningar.
• Även släktingar (56 procent) och vänner (40 procent) hamnar högt upp på listan dit man helst söker sig för stöd.

---