3 typer av telefonbedrägeri

Telefonbedrägerier utgör ett allvarligt hot mot enskilda personers och företags säkerhet. Statiken för telefonbedrägerier, även kallat vishing, har skenat de senaste åren och brottsvinsterna överskrider till och med narkotikaförsäljningen i Sverige. I detta inlägg tittar vi närmare på tre vanliga former av telefonbedrägerier.

Spoofing

Spoofing, även känt som kapade, falska eller felaktiga nummer, är en metod där bedragare manipulerar telefonnummer för att få det att se ut som att samtalet kommer från en annan källa än den verkliga.

Syftet med spoofing är att lura mottagaren att tro att samtalet kommer från en pålitlig källa, såsom en bekant, bank eller myndighet. Detta öppnar upp för olika former av bedrägerier. Till exempel kan bedragaren utge sig för att vara från en bank och be om känslig information, såsom kortuppgifter eller inloggningsuppgifter till banktjänster.

Vilka telefonnummer är det som används?

Det fejkade telefonnumret som visas kan tillhöra en abonnent som själv inte är medveten om att numret missbrukas av någon annan. Det kan också vara ett nummer som inte har en abonnent eller en operatör, ett utländskt nummer eller ett påhittat nummer.

Tänk på att:

• Var uppmärksam på telefonsamtal från främmande nummer. Svara inte om du känner dig osäker.
• Lägg på om det känns fel eller misstänkt.
• Lämna aldrig ut känsliga uppgifter såsom lösenord, kortuppgifter eller personuppgifter via sms, e-post eller telefon.
• Använd aldrig BankID, bankdosa eller annan e-legitimation på uppmaning av någon annan.

Telefonbedrägerier har blivit ett allt vanligare och mer sofistikerat brott, och statistiken från 2023 talar sitt tydliga språk.

Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ökade andelen vishingbrott med 36% jämfört med 2022 och nästan 30 000 telefonbedrägerier anmäldes under 2023. Totalt uppgick brottsvinsterna till hisnande 708 miljoner kronor under hela förra året, vilket är en ökning med 14% från 2022.

Smishing

En vanlig form av telefonbedrägeri, som många av oss har mött, är sms-bedrägeri; så kallad smishing. Inte sällan ser meddelandet ut att komma från en legitim avsändare, som din telefonoperatör, banken eller Postnord.

Sms:et innehåller ofta en länk som leder vidare till en bedräglig hemsida där man kan uppmanas att ge ifrån känsliga uppgifter eller betala en tullavgift för att få sitt paket.

Ett annat vanligt exempel är att man mottar en köpbekräftelse på sms för att köp man själv inte gjort. Syftet är att få personen att ringa upp telefonnumret i sms:et för att reda ut situationen. Men i själva verket ringer man direkt till bedragarna och därefter fortsätter bedrägeriet så långt som möjligt.

Tänk på att:

• Klicka aldrig på länkar i sms som du är osäker på var de leder
• Använd aldrig kontaktuppgifter som anges i ett sms utan att först kontrollera kontaktuppgifter på företagets officiella hemsida
• Var alltid försiktigt med vilken information du lämnar ifrån dig
• Använd ditt sunda förnuft! Fundera över rimligheten i meddelandet och tänk efter ett varv extra innan du agera

Om du vill rapportera sms:et kan du vidarebefordra det misstänkta meddelandet till 7726, telefonoperatörernas gemensamma anmälningsnummer.

Wangiri (pingsamtal)

Även om du inte känner igen namnet wangiri, har du säkert hört om tillvägagångssättet. Den som ringer upp lägger på efter någon enstaka signal så att mottagaren har ett missat samtal. Syftet är att få dig att ringa tillbaka.

Numret som ringer är ofta ett högkostnadsnummer (betalsamtal- eller utlandsnummer), vilket gör det dyrt att ringa tillbaka. Ju längre de kan hålla dig på linjen, desto dyrare blir samtalet.

Tänk på att:

• Ring inte tillbaka på nummer du inte känner igen. Om någon verkligen vill få tag på dig ringer de troligen igen. Du kan även kolla upp telefonnumret på nätet.
• Det är vanligen bara om du själv ringer tillbaka som kostnader uppstår.