Känner du igen en bluffannons när du ser den?

Enligt Internetstiftelsens årsrapport – Svenskar och internet, har 6 av 10 svenskar sett en bluffannons på sociala medier under det senaste året. Trots detta fortsätter bluffarna att skörda offer. I denna artikel går vi igenom 3 vanliga annonsbedrägerier och hur du känner igen dem.

1. Tester på nätet

En vanlig form av bluffannons är tester som framstår som gratis. De sprids ofta på sociala medier och kan gälla ett hälsotest eller en värdering av din bil. Testet är enkelt och du lovas svar direkt. Vad som inte framgår lika tydligt är kostnaden för testet.

Avtalar bort din ångerrätt

Priset brukar variera mellan 1000-3000 kr, men i vissa fall mer än så. I det finstilta anges att du dessutom avsäger dig din lagstadgade ångerrätt när du genomför testet. Den som gjort testet får därefter upprepade betalningskrav och hot om ytterligare avgifter om de inte betalar.

Kom ihåg!

• Gratis är gott, men inte alltid sanningsenligt. Tänk på att alltid läsa villkoren noga innan du godkänner något.
• Fundera även över vad du ger ifrån dig för information och vad du får tillbaka, verkar det rimligt?
• En faktura som du anser felaktig bör bestridas. Som medlem av SkimSafe Online hjälper dig med detta.

2. Investeringsannonser

Investeringsbedrägerier är vanligt förekommande på sociala medier och bedragare utnyttjar ofta kända ansikten i sina annonser. Många lockas av möjligheten att tjäna enkla pengar och kändisarnas namn inger en falsk känsla av trygghet och legitimitet.

Falska garantier

Carola, Tilde de Paula, Gunde Svan är bara några exempel på offentliga personer vars namn och bild utnyttjas i annonser och “artiklar”. Det är inte ovanligt att bedragarna bygger falska kopior av hemsidor som Expressen och Aftonbladet för att lura in personer.

Låg investeringströskel

För att locka så många som möjligt är startinsatsen låg. Med löftet om miljoner är många villiga att riskera några tusen och det är där bedrägeriet drar igång på riktigt. Läs mer om investeringsbedrägerier här.

Kom ihåg!

• En investering innebär alltid risker, det finns inga säkra investeringar.
• Om en känd person gör reklam för en finansiell investering bör du tolka detta som en direkt varningssignal.
• Ta kontakt med din bank eller en oberoende part om du går i tankarna att investera pengar. Finansinspektionen listar godkända investeringsföretag samt en varningslista för oseriösa aktörer.

3. Shoppingsajter

Lägre priser och bekvämlighet gör att många numera shoppar online, men det kan vara svårt att avgöra om en sida är korrekt eller inte.

Icke existerande varor

Avancerad teknik och AI har på kort tid gjort det möjligt för bedragare att skapa trovärdiga bluffsidor; det kan handla om kopior av riktiga sidor eller butiker som påstår sig sälja varor som helt enkelt inte existerar.

Dyra returer

Ett annat exempel är dropshipping-företag som är utformade för att se ut som lokala butiker. Det kan hända att varan du beställt inte motsvarar bilder och beskrivning. När du vill skicka tillbaka varan inser du att returen ska till Kina och kostar långt mycket mer än vad du betalade för varan du köpt.

Kom ihåg!

• Verkar något för bra för att vara sant, så är det ofta det. Om priset på en populär vara är markant mycket billigare bör du fråga dig om det verkligen är rimligt.
• Glöm inte att alltid kolla igenom köp- och returvillkoren.
• Kolla recensioner om företaget och säkerställ att det finns fungerande kontaktalternativ.

---